Ur rättegångsprotokollen
Ur rättegångsprotokollen
Föreställningen bygger på tre rättegångsprotokoll från 1705 och 1706 där Magnus/Maria dömdes av tingsrätten för sin förbjudna kärlek med Anna till 14 dagars fängelse på vatten och bröd samt uppenbar kyrkoplikt. Uppenbar kyrkoplikt innebar att brottslingen skulle upptas i församlingen efter avtjänat straff genom att offentligt erkänna och ångra sina brott. Detta skedde under en gudstjänst och den dömde sitter då på pliktpallen längst fram i kyrkan under en hel gudstänst. Domen mildrades i hovrätten till 8 dagars fängelse på vatten och bröd men den uppenbara kyrkoplikten kvarstod.
Följande protokoll har vi hämtat historien om Maria Johansdotter ifrån:
10/10 1705 • Svartsjö läns och Färentuna härads hösteting
13/2 1706 • Svartsjö läns och Färentuna härads vinterting
25/4 1706 • Kongliga Hovrätten
Under rättegångarna satt en person och noterade allt som sades. Protokollet skrevs i efterhand av en skrivare/notarie. Ibland i protokollet förekommer Qvaest (fråga) och Resp (svar) men långt ifrån hela tiden utan texten är väldigt fri, nästan som en roman. Vi har dock valt ett avsnitt med frågor och svar för att ni ska få höra Magnus/Marias egna ord.Till höger är den verkliga texten texten och till vänster en kopia av det verkliga protokollet. Texten börjar och slutar vid de röda punkterna. Kan ni tyda något ord?
14 dagars fängelse på vatten och bröd samt uppenbar kyrkoplikt.
Vi voro två ärlige flickor och ingen kunde skada den andra
Svartsjö läns eller Färentuna härads vinterting, protocoll 1705
Magnus dömdes till två veckor på vatten och bröd vilket var maxstraffet för kvinnor. Det var i ett mycket hårt straff pga hur ett Stockholmsfängelse såg ut under 1700-talet där sjukdomar, undernäring och kyla skördade många liv.
Historikern Jonas Liljequist
”Qvaest: om hon verkligen är ett kvinnfolk? Resp: Ja, intet annorledes än ett annat kvinnfolk. Qvaest: efter att hon straxt uti begynnelsen sade sig hava avsagt uti sitt sinne till att älska manskap, om hon då tillförne älskat dem? Resp: att hon aldrig på något olovligt sätt älskat någre manfolk tillförne. Men då när hon satt sig i sinnet att draga manfolkskläder, alldeles beslutit hos sig att aldrig vilja älska manfolk. Qvaest: Efter hon jämväl sade sig gärna kunnat älska vackra flickor, och hans Vyrdt Hr Erich Kijlmarks skrivelse till Hr Befallningsman Johan Udde vid handen giver att hon skall hava lagt sig uti frieri med en piga, ty tillspordes henne huru därmed vore och huru vida hon lagt sig i frieri med en eller anna? Resp: friat haver hon intet, utan på lustighet både uti vakestugor och räfsegästabud haft allehanda äventyr med pigorna, spelat och dansat med dem, kysst och tagit dem i famn, med mera.”
Transkriberingen är gjord av historikern Jonas Liljequist vid Umeå universitet.
Johan Theodorsson | johan@mariajohansdotter.se | 073-203 81 59
Anders Peev | anders@mariajohansdotter.se | 070-405 04 48